Month: April 2008


En härligt rolig helg

Jag vet, det är evigheter sedan jag skrev något. En hel del har hänt, och jag har dessutom en massa skapade alster att visa upp. Men just nu får det bli ett inlägg om helgen som har varit.

Helgen började när jag gick hem från jobbet i fredags. 😀 Jag och Angela möttes på t-banan för färd hem till mig. Det blev en lugn kväll med babblande, middagsätande och dvd-tittande (jag har nu invigt Angela i Robson Greens underbara värld).

Lördag blev det en heldag på stan. Vi flängde runt i några timmar, och hann med Pyssloteket (jag köpte guld- och silverspets, lite smådekorationer och en flaska Liquid Pearls som jag velat ha länge men inte kommit mig för att köpa) , Matton (jag köpte lite fina papper – några A4-ark samt ett stort ark för att klä in ett album jag ska göra), jobbet (hör och häpna, jag köpte ingenting!) och The English Shop (jag köpte en liten sak till någon).

Efter shoppingrundan blev det ett par knappa timmar hemma, som mestadels ägnades åt uppfräschning. Sedan bar det iväg till middag på förortens godaste pizzeria, och efter det vidare till favvopuben Big Ben. Där spelade ett av de bra coverbanden, Limited Edition. De var lika kalasbra som de alltid är (det kändes som evigheter sedan jag senast såg dem). Angela blev helt frälst, och vi har redan bokat in att jag ska åka ner till henne i augusti när de spelar i de trakterna.

Kvällen blev lång och sen (även om det kändes som om det gick fort), men en hel del dansande (jippie, mitt knä klarar av sånt nu!) och en mer eller mindre stor gnutta alkoholintag. Vännen G var förresten också med oss.

Söndag. Trötta. Slöade i soffan och tittade på fortsättningen av fredagens Mord i sinnet-DVD samt en video med Elvis ’68 comeback show (jag hade sedan länge lovat Angela att hon skulle få se Elvis i svarta skinnkläder :mrgreen: ). Sen lunch (eller tidig middag?) på favoritrestaurangen i Kista, med Angelas man, mannens pappa och pappans särbo (fick jag till alla släktskap rätt nu?). Sedan vinkade jag iväg alla, tog en liten trösttur in på KappAhl (fanns inget snyggt) och begav mig hemåt för ett par timmars vila och uppfräschning.

För, jaaaa… utgång denna kväll också! Jag kan inte minnas när jag var ute två kvällar i rad (förutom Smokie-turnéerna då). Men det var ju Janne ÅströmMosebacke. Jag har aldrig varit på Mosebacke tidigare, och det kändes lite pirrigt att gå helt ensam på ett nytt ställe (ingen som kunde/ville gå med). Men jag vägrade missa Janne Åström, han har en så fantastisk röst som jag hittills bara hört på TV. Dessutom skulle hans band spela tung blueshårdrock – sån musik jag gillar skarpt. 😀

Framme på Mosebacke kände jag mig en gnutta bortkommen i början, men insåg snart att det var ett riktigt trevligt ställe. När jag stod och hängde i ett hörn och väntade på förbandet, fick jag sällskap av en trevlig kille från Västerås. Han var också där ensam. En helt normal, nykter, trevlig individ som inte var ett dugg påflugen utan ville bara konversera lite i väntan på musiken. Sånt är man inte bortskämd med när man brukar hänga på ställen som Big Ben (där är killarna antingen fulla eller påflugna eller båda delarna).

Jag såg också att en gammal bekant, Stefan, var där. Jag tror det måste ha varit ett par år sedan jag träffade honom senast, och då gjorde jag en lite pinsam grej. Men jag tänkte att det är väl bara att låtsas som det regnar, så jag gick fram och sa hej (och ja, vi sa några fler ord till varandra). Sedan dök en annan bekant, en av Razamanaz-killarna (kompis med Stefan), upp.

Efter förbandet, som var bra musiker men spelade lite väl funkigt/jazzigt för min smak, försvann Västeråskillen. Jag tog tillfället i akt att sälla mig till Stefans och hans kompis sällskap. De stod ju så mycket närmare scenen. :mrgreen: Så var det då dags för gummiankorna (Rubber Duck, Janne Åströms band). Tror inte ens de spelade en hel timme. Det gick väääldigt fort i alla fall. Musiken var tung och väääldigt bra, och Janne har en så helt enormt fantastiskt bra röst. Det var första gången jag hade äran att höra honom live, och jag hoppas definitivt inte att det är den sista.

Att helgen var så skoj beror nog på Angelas trevliga sällskap. Och också den dubbla dosen bra livemusik. 😀 Att jag gått omkring med ett leende på läpparna hela dagen idag beror nog inte enbart på att helgen var skoj, utan också på någon som gjorde intryck på mig i helgen. 😉

Vilken kändis är du lik?

Inspirerad av fyrbarnsmorsan, har jag nu testat vilka kändisar jag är lik. Jag provade med några olika foton (finns inte så mycket att välja på, det är alltid jag som står bakom kameran…) för att se om resultaten skulle skilja. Så här blev det:

Hm, flera vet jag inte ens vilka de är. :roll: Lauren Graham (från Gilmore Girls) har jag faktiskt fått höra förr att jag är lik. 😀

HÄR kan du testa vilken kändis du är lik.